Tänk vad livet ter sig annorlunda när man får ett brev i brevlådan med negativ information. Timmarna efter sitter man och tänker på allt, precis allt! Om det är farligt, vad ska då hända? Hur ska man göra med allt runtomkring? Hur ska det gå?
Så pratar man med folk runtomkring. Det visar sig inte vara så farligt. Eller det kan det vara men risken är liten. Oftast är det inget alls.
Hur kan då sjukvården skicka ut ett brev med meningen ".. visat på en avvikelse som måste utredas." Och inget om hur liten risken är att det verkligen är något, information osv. När det i meningen efter står livmoderhalscancer trodde jag att jag sett fel. Men vaddå jag kan ju inte få cancer, det är ju nåt som andra får. Det är så man tror, fast man innerst inne vet att det faktiskt kan hända vem som helst.
Nu är det utredning om någon vecka och efter det får jag se vad det visar. Eftersom risken att det verkligen är något är väldigt liten så är det den inställningen jag har. Såklart det inte är nåt. Är ju bara 29 år trots allt ..
torsdag 11 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Lotta gumman. Gud vad hemskt att få ett sånt besked. Jag ska hålla min tummar och tvinga alla jag känner att hålla en tumme för dig om att allt är som det ska vara. Massa Kramar
Skicka en kommentar